Så ser ledardebatten ut just nu.

Regeringsbildningen dominerar, men fokus har flyttats från mittenlösningar och förhandlingspositioner till Vänsterpartiets kandidater, misstänkt valfusk i Borlänge och partiets regeringsduglighet. Norrköpings Tidningar, Nya Wermlands-Tidningen, Sydsvenskan och Blekinge Läns Tidning vill hålla V utanför regeringen. Expressen lyfter omval i Dalarna som möjlig konsekvens av oegentligheter. Dagens Industri kopplar kandidatskandalen till Magdalena Anderssons möjligheter att bilda regering. Denna frågegrupp växer tydligt jämfört med veckan innan, medan diskussionen om Andreas Norléns fortsättning som talman har försvunnit ur det aktuella materialet.

Ekonomiska vägval får större utrymme än i jämförelseveckan. Dagens Industri försvarar marknadsreformerna och kräver att C stoppar ett slopat karensavdrag; Norrköpings Tidningar avvisar ekonomiska experiment. Företagarnas upprop för tillväxtreformer publiceras i Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten och Norrbottens-Kuriren. AI-risker behåller sin plats på dagordningen hos Dagens Industri, Helsingborgs Dagblad, Östgöta Correspondenten och Aftonbladet. EU:s närmande till Kanada får däremot mindre utrymme. Rysslandsfrågorna konkretiseras genom Dagens Industris krav på åtgärder mot ryskägda fastigheter och Hallandspostens krav på att neka superrika ryssar EU-tillträde.

I V-frågan förenas moderata och flera liberala ledarsidor i motstånd mot regeringsmedverkan. Obundet socialdemokratiska Aftonbladet fördömer också listkaoset, men driver inte samma krav på utestängning. Socialdemokratiska Värmlands Folkblad lyfter fungerande rödgrönt samarbete i Värmland, medan Sydöstran förespråkar gemensamt ansvar mellan S och M. Extraval splittrar även Aftonbladets skribenter: Anders Lindberg framhåller riskerna för S och V, Kalle Sundin riskerna för C. I frågan om SD:s valförlust går enigheten över etikettgränserna: Aftonbladet, liberala Nerikes Allehanda och obundet moderata Svenska Dagbladet avvisar att skulden läggs på invandrare.

Nya Wermlands-Tidningen, Svenska Dagbladet och Värmlands Folkblad tillhör de mest aktiva tidningarna i materialet. De två första återkommer till Vänsterpartiet och eftervalspolitiken; Värmlands Folkblad kombinerar regeringsfrågan med kommunala maktskiften och kritik av SD. Hallandsposten har omfattande bevakning av halländska styren, Dagens Industri av ekonomisk politik och Norrköpings Tidningar av kommunledning och tillväxt. Materialet innehåller också debattartiklar, poddar och dubbletter; publiceringsvolymen är inte liktydig med antalet självständiga redaktionella ställningstaganden.

Flera konkreta frågor behandlas bara av en tidning under perioden. Upsala Nya Tidning motsätter sig Googles och Amazons serverhallar i Uppsalas nya industripark. Eskilstuna-Kuriren vill värna förskoleplatserna på Fogdö. Hallandsposten kräver avskaffad hyresreglering, Östersunds-Posten motsätter sig miljörörelsens inflytande över Jämtlands skogar och Norrbottens-Kuriren kritiserar elbilspremiens kostnad och fördelning.

Regeringsbildningen dominerar, men debatten har förskjutits från allmänna samarbetsproblem till Vänsterpartiets kandidatkontroll, misstänkt valfusk i Borlänge och partiets regeringsduglighet. Dessa frågor växer tydligt jämfört med veckan innan. Expressen kräver konsekvenser för oegentligheter och öppnar för omval i Dalarna. Dagens Nyheter kritiserar kandidatgranskningen, medan Dagens Industri kopplar skandalen till Magdalena Anderssons regeringsplaner. Extraval får större utrymme. Talmansfrågan och EU:s närmande till Kanada har däremot tappat plats.

Moderatetiketterade Norrköpings Tidningar, Nya Wermlands-Tidningen och Östgöta Correspondenten använder V-kritiken för att avvisa partiet som regeringsparti eller regeringsunderlag. Liberala Sydsvenskan och Blekinge Läns Tidning avvisar också regeringsmedverkan. Obundet socialdemokratiska Aftonbladet fördömer listkaoset utan samma slutsats om regeringsdeltagande. Socialdemokratiska Värmlands Folkblad framhåller fungerande rödgrönt samarbete, medan Sydöstran förespråkar gemensamt ansvar mellan S och M. Om extraval går bedömningarna isär även inom Aftonbladet: Anders Lindberg betonar riskerna för S och V, Kalle Sundin riskerna för C. Nya Wermlands-Tidningen avvisar katastrofbilden.

Debatten om SD och väljare med invandrarbakgrund fortsätter från föregående vecka. Aftonbladet, Värmlands Folkblad, liberala Nerikes Allehanda och obundet moderata Svenska Dagbladet kritiserar skuldbeläggningen av invandrare. Expressen betonar i stället att vänstern inte äger deras röster, medan Göteborgs-Posten kritiserar etnisk väljarmobilisering. Ekonomiska reformkrav får större bredd: Dagens Industri försvarar marknadsreformer och vill att C stoppar slopat karensavdrag; Östgöta Correspondenten pressar C att stoppa skattehöjningar. Klimatpolitiken får också större utrymme, med DN:s krav på kursändring efter Tidö och Norrköpings Tidningars kritik mot annullering av utsläppsrätter.

Svenska Dagbladet och Nya Wermlands-Tidningen har flest unika publiceringar i materialet för den 21–23 september, följda av Värmlands Folkblad och Hallandsposten. Nya Wermlands-Tidningen återkommer särskilt till Vänsterpartiets olämplighet för regeringsansvar. Svenska Dagbladet kombinerar partikritik med ekonomi och utrikespolitik. Värmlands Folkblad koncentrerar sig på eftervalsläget och värmländska maktfrågor, medan Hallandsposten bevakar kommun- och regionstyren samt nationell politik.

Bland frågor som bara en tidning tar upp finns slopat karensavdrag i Dagens Industri, avskaffad hyresreglering i Hallandsposten och miljörörelsens inflytande över Jämtlands skogar i centerpartistiska Östersunds-Posten. Dagens Nyheter försvarar internationellt bistånd mot Moderaternas jämförelse med äldreomsorgen. Norrköpings Tidningar ifrågasätter värnpliktens fostrande roll. Det är konkreta sidospår i ett material där regeringsalternativ och partiernas agerande upptar huvuddelen av debatten.

Regeringsbildningen dominerar, men debatten har förskjutits från möjliga koalitioner till Vänsterpartiets lämplighet för regeringsansvar. Moderata Norrköpings Tidningar och Nya Wermlands-Tidningen samt liberala Sydsvenskan och Blekinge Läns Tidning vill hålla V utanför regeringen. Dagens Nyheter kritiserar kandidatgranskningen, medan Expressen kräver konsekvenser av det misstänkta valfusket i Borlänge och öppnar för omval i Dalarna. Dagens Industri kopplar kandidatskandalen till Magdalena Anderssons svårigheter att bilda regering.

Jämfört med veckan innan växer uppmärksamheten kring V:s kandidater och misstänkta valoegentligheter tydligt. Centerpartiets vägval och regeringsförhandlingarna förblir centrala, medan diskussionen om Andreas Norléns fortsättning som talman har försvunnit ur materialet. Klimatpolitiken får större utrymme: Dagens Nyheter kräver ett brott med Tidöpolitiken, Norrköpings Tidningar välkomnar förslaget att sluta annullera utsläppsrätter och Hallandsposten diskuterar kärnkraftens framtid. Krav på ökat Ukrainastöd tillkommer hos Hallandsposten, Eskilstuna-Kuriren, Blekinge Läns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning.

Skillnaderna mellan politiska etiketter gäller framför allt slutsatserna för regeringsbildningen. Obundet socialdemokratiska Aftonbladet fördömer V:s listkaos men betonar också C:s starka förhandlingsläge och farorna med extra val för S och V. Moderata Nya Wermlands-Tidningen avvisar V som regeringsparti och beskriver extra val som odramatiskt. Socialdemokratiska Värmlands Folkblad försvarar rödgrönt samarbete med Värmland som exempel. I frågan om väljare med invandrarbakgrund går skiljelinjen delvis över etiketterna: både Aftonbladet och obundet moderata Svenska Dagbladet avvisar SD:s skuldbeläggning, medan liberala Expressen kritiserar vänsterns anspråk på dessa röster.

Svenska Dagbladet och Nya Wermlands-Tidningen är mest publiceringsaktiva i materialet, räknat utan uppenbara dubbletter. Svenska Dagbladet har stor ämnesbredd, medan Nya Wermlands-Tidningen återkommer till Vänsterpartiet och regeringsfrågan. Hallandsposten hör också till de mest aktiva, med kommun- och regionstyren som återkommande ämnen. Värmlands Folkblad koncentrerar sig på eftervalsanalys och lokala maktfrågor; Dagens Industri driver försvaret av marknadsreformer och företagens villkor.

Flera konkreta frågor behandlas bara av en tidning. Hallandsposten vill avskaffa hyresregleringen och sänka rösträttsåldern. Dagens Industri uppmanar C att stoppa ett slopat karensavdrag. Upsala Nya Tidning tar upp tillgänglig kurslitteratur för synnedsatta, medan Gefle Dagblad kräver bättre säkerhet för ambulanspersonal. Dessa frågor får ingen motsvarande uppföljning hos övriga tidningar i materialet.

Regeringsbildningen dominerar, med Vänsterpartiets kandidatskandal i Dalarna och lämplighet för regeringsansvar i centrum. Moderata Norrköpings Tidningar och Nya Wermlands-Tidningen vill hålla V utanför regeringen, liksom liberala Blekinge Läns Tidning och oberoende liberala Sydsvenskan. Obundet socialdemokratiska Aftonbladet fördömer listkaoset men betonar också Centerpartiets starka förhandlingsläge. Socialdemokratiska Värmlands Folkblad försvarar möjligheten till rödgrönt samarbete med erfarenheterna från Värmland som argument.

Jämfört med veckan innan har diskussionen förskjutits från allmänna samarbetsproblem till kandidatkontroll, misstänkt valfusk och V:s regeringsmedverkan. Expressen lyfter omval i Dalarna som möjlig konsekvens av oegentligheter; Dagens Industri kopplar skandalen till Magdalena Anderssons regeringsplaner. Debatten om väljare med invandrarbakgrund breddas, medan frågan om Andreas Norléns fortsättning som talman har försvunnit ur urvalet. Klimatpolitiken får större utrymme: Dagens Nyheter kräver ett brott med Tidöpolitiken, medan Norrköpings Tidningar välkomnar EU-kommissionens förslag att sluta annullera utsläppsrätter.

I diskussionen om invandrarväljare betonar Värmlands Folkblad och Aftonbladet rasism och SD:s ansvar för sitt minskade stöd. Liberala Expressen kritiserar vänsterns anspråk på dessa väljare, medan Göteborgs-Posten hävdar att vänsterpartier använder etniska nätverk för mobilisering. Skiljelinjen följer inte helt de politiska etiketterna: obundet moderata Svenska Dagbladet lägger, liksom Aftonbladet, ansvaret för SD:s tapp på partiet självt och inte på invandrare.

Svenska Dagbladet är mest aktivt i urvalet, följt av Nya Wermlands-Tidningen och Hallandsposten, när uppenbara dubbletter räknas bort. Svenska Dagbladet kombinerar eftervalsanalys med ekonomi och utrikespolitik; Nya Wermlands-Tidningen återkommer till V:s regeringsduglighet. Hallandsposten bevakar både regeringsfrågan och styrena i Halmstad, Laholm och Hylte. Dagens Industri driver försvaret av marknadsreformer och företagsvillkor, medan Värmlands Folkblad koncentrerar sig på eftervalspolitik och värmländska maktfrågor.

Flera konkreta frågor drivs bara av en tidning i tredygnsurvalet. Dagens Industri vill att C stoppar slopat karensavdrag. Hallandsposten kräver avskaffad hyresreglering, Norrbottens-Kuriren kritiserar elbilspremiens kostnad och fördelning, och Arbetarbladet angriper ”Karen” som sexistiskt skällsord. Jönköpings-Posten återkommer till problemen hos Jönköpings Länstrafik.